Titel: Memento

Genre: Thriller

Land: USA

År: 2000

Regi: Christopher Nolan

Skådespelare: Guy Pearce, Joe Pantoliano, Carrie-Anne Moss, Jorja Fox

IMDb: 8.7 Top 250 #29

Leonard Shelby är en man plågad av en mycket sällsynt form av minnesåkomma; han har defekt korttidsminne, vilket får honom att glömma allt som händer inom fem minuter. Därför för han konstant anteckningar och tar bilder med Polaroid-kamera. Trots sin åkomma så försöker han lokalisera sin frus mördare för att utkräva hämnd.

Åkomman som hindrar en person att skapa nya korttidsminnen kallas anterograde amnesia. I korthet innebär det att en händelse, antingen drogrelaterad eller fysisk skada på hjärnan, förhindrar en person från att skapa nya minnen. Dock kommer personen ihåg allt som hände innan händelsen. Filmens huvudkaraktär, Leonard, lider av just den här åkomman.

För att ge tittaren en större förståelse för den här sortens situation berättas filmens historia inte i kronologisk ordning. Filmen börjar med att visa historiens slut och filmens slut visar historiens början. Filmen i sig spelas dock inte upp baklänges, i bemärkelsen att händelser och dialog inte sker baklänges. Utan vi får istället uppleva Leonards fem minuters minnen berättade från början till slut men utan att veta vad som föranlett händelsen. Efterföljande scen visar ett tidigare fem minuters minne som förklarar föregående minne. Som tittare gäller det alltså att koncentrera sig och pussla ihop minnesfragmenten för att hänga med i historien. Mellan dessa fem minuters minnen visas korta svartvita klipp där Leonard berättar om sitt tidigare liv för någon över telefon.

Med tanke på den speciella berättarstilen Christopher Nolan valt att använda sig av förändras också förutsättningarna för hela genren. Vanligtvis är det ”hur ska detta sluta?” tankegången som skapar spänning och intresse i en thriller. I Memento lyckas Nolan skickligt knyta intresset till ”varför gjorde han så?” och gör det till filmens drivkraft. Det här är en fräsch approach och definitivt en bidragande orsak till filmens storhet. Guy Pearce spelar Leonard. Då hela filmen kretsar kring Leonard är Pearce mer eller mindre med i alla filmens scener. Pearce gör det hela mycket bra och har troligen aldrig varit så här övertygande. De svartvita scenerna domineras av Pearce berättarröst, och hela konceptet fungerar väl då de bidrar till att man lär känna Leonard på djupet.

Mementos sista svartvita scen övergår på ett snyggt och smidigt sätt till färg via ett polaroidkort. Den här övergången skvallrar om hur hela historien egentligen borde utspela sig. Skulle man se Memento ”framlänges”(vilket man kan om man köper den engelska specialutgåvan, har inte sett den själv) hade filmen börjat med alla svartvita scener i rad för att sen via polaroidkortet övergå till att visa alla scener i färg, från sista till första.

SPOILERVARNING, läs inte följande stycke om du inte sett filmen. Min teori är att Leonard är den som dödat sin fru med insulin och inte Sammy Jankis, som Leonard bestämt hävdar. En sak som talar för detta är att i några klipp med Sammy skymtar Leonards ansikte förbi sekundsnabbt istället för Sammys. Teddy vet att Leonard själv dödat sin fru och utnyttjar Leonards tillstånd för egen vinning. Detta genom att manipulera bevis och ledtrådar och på så sätt låta Leonard döda män som han tror mördat hans fru. I ett bråk avslöjar Teddy hur det egentligen ligger till, detta upprör Leonard och han manipulerar sig själv att förfalska bevis för att rikta jakten efter sin frus mördare mot Teddy. Då Leonard inte kan skapa nya minnen kan han aldrig komma ihåg känslan av upprättelse efter att dödat fruns mördare, detta gör att han är fast i en evig jakt på den känslan. /SPOILER

Memento är en av 2000-talets bästa filmer och borde ses av alla som uppskattar en tankenöt eller bara en spännande thriller. Memento är, motsägelsefullt nog, en riktigt minnesvärd film.