Titel: Shutter Island

Genre: Thriller/Drama

Land: USA

År: 2010

Regi: Martin Scorsese

Skådespelare: Leonardo DiCaprio, Mark Ruffalo, Ben Kingsley, Max von Sydow

IMDb: 8.2  Top 250: #193

Handling: Året är 1954, sheriff Teddy Daniels och hans nye partner Chuck Aule kallas till Shutter Island för att undersöka det osannolika försvinnandet av en kvinnlig mentalpatient, som tycks ha rymt från ett låst rum på det ogenomträngliga Ashecliffe Hospital. Omgivna av snokande psykiatriker och livsfarliga psykopater på en avlägsen, vindpinad ö förstår de båda poliserna snart att inget är som de först trott.

Omdöme: Inledningsvis ska det sägas att jag inte läst Dennis Lehanes bok, så recensionen baseras endast på filmen och inte hur väl den lyckats tolka boken. En fördel med att inte ha läst boken är i alla fall att man inte vet hur saker och ting egentligen ligger till. När filmen väl var slut och man förstod hur allting i själva verket ligger till så kom jag på rak arm fram till fyra-fem scener i filmen som lämnar ledtrådar om sanningen. Ska bli kul vid en omtitt och se hur mycket ledtrådar som egentligen lämnas.

Redan från Shutter Islands inledningsscen naglas man fast i stolen och man kan omöjligen släppa filmen förrän sluttexterna rullar. Det var riktigt länge sen jag såg en film som var så engagerande och spännande att jag helt tappar tidsuppfattningen. Scorsese lyckas skapa en sjukt obehaglig stämning och man anar hela tiden att något är väldigt fel men man kan inte riktigt sätta fingret på vad. Fotot ger ön en kall och obehaglig framtoning som tillsammans med mycket bra musik gör ön klaustrofobisk och skrämmande. Leonardo DiCaprio som på senare år verkligen imponerat på mig gör här en utomordentligt bra rolltolkning som sheriffen Teddy Daniels. Shutter Island besitter en utomordentligt välmeriterad skådespelarensemble och alla levererar övertygande insatser. Förutom DiCaprio tycker jag att Mark Ruffalo står ut ur mängden och bjuder på ett riktigt imponerande agerande.

Under filmens gång bjuds vi på ett antal tillbakablickar i Teddy Daniels liv. Dessa ger ett djup till karaktären och hjälper till att bygga på filmens mystik, dock tycker jag att de är lite väl många och kanske lite långa. Detta är emellertid en mindre anmärkning då jag verkligen gillade Shutter Island riktigt mycket. Det enda som var lite sorgligt med att lämna bion var att man redan har sett år 2010:s bästa film.