Titel: Revolutionary Road

Genre: Drama

Land: USA

År: 2008

Regi: Sam Mendes

Skådespelare: Leonardo DiCaprio, Kate Winslet, Michael Shannon, Kathy Bates

IMDb: 7.6

Handling: I Connecticut under mitten av 50-talet lever April och Frank Wheeler som är ett ungt, framgångsrikt par som bor med sina barn i en trevlig förort. Men under den polerade och självsäkra ytan bubblar frustrationen hos dem båda. Övertygade om att de vill ha ut mer av livet än sina medelmåttiga grannar, bestämmer paret sig för att flytta till Frankrike, där de hoppas utlopp för sina mer konstnärliga sidor.

Omdöme: Skandal! Det var min första tanke efter att jag sett filmen och insåg att varken DiCaprio eller Winslet blev Oscarsnominerade för sina rolltolkningar. I mina ögon borde de inte bara nominerats utan även vunnit varsin guldgubbe. Kemin mellan de båda är fenomenal och tillsammans driver de filmen. Revolutionary Road är inte en särskilt händelserik film i ordets vanliga bemärkelse, utan den fokuserar på förändringar i Frank och Aprils förhållande. Och då så mycket fokus ligger på förhållandet krävs det enastående skådespelare för att få ett lyckat resultat. Michael Shannon ska också uppmärksammas, en skådespelare jag aldrig noterat förr fastän jag sett ett gäng filmer han medverkar i. Här spelar han en psykiskt sjuk man som umgås med Frank och April och genomskådar deras fasad. Riktigt vass rolltolkning.

Revolutionary Road lyckas mycket bra med att skildra trisstesen och frustrationen med att leva ett vanligt ”Svensson liv” när man ser sig själv som ämnad för något bättre. Filmen visar även mycket pricksäkert hur barn kan förändra ett ungt förhållande, kärleken och glädjen som finns i början övergår successivt till irritation och avsky. Just barnen är intressanta i filmen då de ofta är spårlöst försvunna. De ligger kanske och gömmer sig under sängen, rädda för ilskan som bara väntar att bubbla upp i föräldrarnas förhållande. Eller är det kanske så att Frank och April beskyller dem för livet de tvingas leva och deras frånvaro i filmen är en symbol för att föräldrarna egentligen önskar bort dem, även om inte båda vill erkänna det.

Sam Mendes har satt ihop ett riktigt bra hantverk, men tyvärr når inte Revolutionary Road upp till samma höjder som Mendes debut, American Beauty. Filmen är otroligt mörk och sorlig men den lyckas aldrig riktigt engagera tittaren fullt ut. Det är fortfarande en mycket bra film men den saknar det där lilla extra för att nå de absolut högsta betygsregionerna.