Titel: Bröllopsfotografen

Genre: Komedi/Drama

Land: Sverige

År: 2009

Regi: Ulf Malmros

Skådespelare: Björn Starrin, Kjell Bergqvist, Tuva Novotny

IMDb: 6.5

Robin är en bröllopsfotograf från en håla i Värmland. Han får uppdraget att plåta ett överklassbröllop i Djursholm, där han förälskar sig i brudens syster och försöker göra om sig för att passa in i den fina världen.

När man ska marknadsföra en produkt är det viktigt att man vet vilken målgrupp man vill nå ut till och varför de ska köpa just den här produkten. Om du i marknadsföringen lovar mer än produkten levererar blir kunden besviken och ditt varumärke skadas. Bröllopsfotografen lanseras som en komedi, dels proklameras detta på framsidan, trailern visar några roliga klipp från bröllopssessioner och framsidan signalerar tydligt lättsam komedi. Någon komedi är det här inte, skämten du får se i trailern är alla avklarade innan tio minuter har passerat. Resten av filmen är ett drygt romantisktdrama med en så klassisk dramaturgi att man kan räkna ut filmens alla skeden direkt efter att karaktärerna introducerats. Även filmens titel, Bröllopsfotografen, är ett kapitalt misslyckande då filmen inte alls handlar om en bröllopsfotograf utan om en hobbyfotograf från landet som fotograferar ETT bröllop.

Kjell Bergqvist, Tuva Novotny och Johannes Brost har förutom deras medverkan i Bröllopsfotografen en sak till gemensamt, nämligen att de alla här bjuder publiken på en lektion i överspel, modell grövre. Den ende som räddar lite värdighet till Bröllopsfotografen är Björn Starrin som faktiskt visar prov på viss komisktajming och närvaro. Jag måste även ställa mig frågande till Malmros användning av ljudeffekter, i filmens alla ”allvarliga” klimax har man valt att lägga in en ljudeffekt som påminner om laserkanonen på ett rymdskepp. Om detta är för att göra scenerna mer lättsamma eller om man tror att effekterna på något sätt ska förstärka allvaret låter jag vara osagt då de är ett misslyckande oavsett vilken funktion de fyller.

Bröllopsfotografen klarar sig undan bottenbetyget tackvare de inledande tio minuterna som håller hyfsad kvalité och Björn Starrins stabila försök att rädda ett sjunkande skepp.